Domstolens dom (stora avdelningen) av den 11 december 2007 (begäran om förhandsavgörande från Raad van State (Nederländerna)) – Minister voor Vreemdelingenzaken en Integratie mot R. N. G. Eind
(Mål C-291/05) (1)
(Fri rörlighet för personer - Arbetstagare - Uppehållsrätt för en familjemedlem som är medborgare i tredjeland - Arbetstagarens återvändande till den medlemsstat där denne är medborgare - Skyldighet för arbetstagarens ursprungsmedlemsstat att bevilja uppehållsrätt för familjemedlem - Förekomsten av en sådan skyldighet när arbetstagaren inte utövar en faktisk och verklig verksamhet)
(2008/C 51/14)
Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol
Raad van State

Parter i målet vid den nationella domstolen
Klagande: Minister voor Vreemdelingenzaken en Integratie
Motpart: R. N. G. Eind

Saken
Begäran om förhandsavgörande – Nederlandse Raad van State – Tolkning av artikel 10 i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33) och rådets direktiv 90/364/EEG av den 28 juni 1990 om rätt till bosättning (EGT L 180, s 26; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 58) – Tolkning av artikel 18 EG – Uppehållsrätt för en familjemedlem som är medborgare i ett tredjeland – Huruvida en sådan rätt föreligger när arbetstagaren saknar verkligt och faktiskt arbete – Arbetstagarens återkomst till sitt härkomstland – Avsaknad av uppehållsrätt i ovannämnda stat för familjemedlemmen

Domslut
1)
När en gemenskapsarbetstagare återvänder till den medlemsstat i vilken gemenskapsarbetstagaren är medborgare, så är myndigheterna i den medlemsstaten enligt gemenskapsrätten inte skyldiga att bevilja arbetstagarens familjemedlemmar som är medborgare i ett tredjeland rätt till inresa och uppehåll redan av det skälet att medborgaren innehar ett uppehållstillstånd som fortfarande är giltigt i värdmedlemsstaten där arbetstagaren förvärvsarbetat och som utfärdats enligt artikel 10 i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen, i dess lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 2434/92 av den 27 juli 1992.
2)
En tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en arbetstagare som återvänder till den medlemsstat där arbetstagaren är medborgare efter det att arbetstagaren har förvärvsarbetat i en annan medlemsstat har enligt artikel 10.1 a i förordning nr 1612/68, i dess lydelse enligt förordning nr 2434/92, som är analogt tillämplig, rätt till uppehåll i den medlemsstat där arbetstagaren är medborgare, även om arbetstagaren inte utövar en verklig och faktisk ekonomisk verksamhet där. Det förhållandet att en tredjelandsmedborgare, som är familjemedlem till en gemenskapsarbetstagare, före vistelsen i medlemsstaten där arbetstagaren förvärvsarbetat inte har haft uppehållsrätt enligt nationell rätt i den medlemsstat där arbetstagaren är medborgare saknar betydelse för bedömningen av denna medborgares rätt till uppehåll i denna stat.
(1)  EUT C 296, 26.11.2005.

Full & Egal Universal Law Academy